Finalplats!

I höstas utannonserade Omnipollo att det skulle bli repris på förra årets hembryggartävling. Denna gång fick man skicka in ett obegränsat antal öl per person. Min initiala plan var att skicka in en öl som jag tror skulle funka bra - en tvåårig (pseudo-)lambic generöst torrhumlad med Mosaic och Simcoe. Tyvärr visade det sig efter flaskning att den blev lite spretig och kommer nog att kräva ytterligare lagring innan smakerna kommit överens med varandra helt och hållet, på bekostnad av lite humlefräschör.

Plan B fick då bli att skicka in två lite äldre öl - en annan torrhumlad suröl baserad på en 100%-brettjäsning, Drie Obscura, samt Vlaams Rood: Bramen - en flamländsk red ale som är lagrad på björnbär och ek (provsmakningsinlägg kommer).

Tidigare denna vecka tillkännagavs finalisterna, och döm om min förvåning när jag såg att båda mina öl är med där. Otroligt kul och oväntat!

Extra kul att få dela finalplats med Anton på Välbalanserad igen. Jag har provat en tidigare version av den öl han har med (And one for the doctor) och den var magnifikt bra - lite oroväckande bra faktiskt :)

100% Brettanomyces Lambicus

I slutet av augusti var det dags för ännu ett 100%-brett experiment. Denna gång med en jäststam som för mig har varit helt oprövad i hembryggarsammanhang, nämligen Brettanomyces Lambicus från Wyeast (#5526). Jästen sägs ge en karaktäristisk smak av sura körsbär och en relativt mild funkighet, vilket i mina öron låter som klippt och skuret för en stark, mörk belgare.

Tanken bakom detta recept är att skapa en öl med ganska hög maltkomplexitet. Humlen ska enbart bidra med lite balanserande beska och förhoppningen är att jästen tillsammans med malten ska få dela på huvudrollen. En relativt stor andel karamellmalt kommer att användas för att bygga upp komplexiteten och en gnutta rostad malt tillsätts för att få över ölen på den mörka sidan och kanske bidra med en lätt chokladighet. Då jäsning med 100% brettanomyces kan ge en väldigt tunn öl så tillsätts havregryn för att säkra att kroppen kan bära upp smakerna och alkoholstyrkan.

För att bidra med alko-muskler och ge ytterligare belgokaraktär åt ölen tillsätts även en flaska mörk kandisirap som jag haft liggande hemma ett par år.

Slutligen kommer ölen att lagras på franska ekkuber och avsmakas varje/varannan månad tills det att smakerna kommit fram till att de vill hamna på flaska.

Pellicle och ekkuber

Malt
62% Pilsnermalt
16% Munich II
10% Havregryn
5% Caraamber
3% Special-B
3% Caramünch III
1% Carafa III Special

Övriga extraktgivare:
250g mörk kandisirap

Humle
60 min: 25g Perle (8%)

Jäst
Wyeast #5526 Brettanomyces Lambicus

Övrigt
IBU: ~25
Volym: 18 liter
OG: 1.074

Bryggning
Mäskning i 68C under 90 minuter. Lakning med 75C vatten.

Jäsning och lagring
1,5L förkultur tillsätts efter kylning. 30g ekkuber som ångkokats i 3 minuter tillsätts samtidigt med jästen. Lagringstiden är ej bestämd - arom och smak från eklagringen får avgöra när ölen är klar för flasktappning.

Logg
2014-08-28: Bryggdag. Det mesta gick bra. Siktet låg på 20L men av någon anledning satte mäsken igen på slutet utan att jag märkte det, vilket gav 2L mindre än beräknat. Jag trodde att det var ett (grovt) mätfel men vid tömning av tunnan visade det sig vara mycket vätska kvar.

2014-10-18: Dags för en första provsmakning från jästunnan för att se vad ekkuberna åstadkommit.

Det är en lätt grumlig, djupt brunröd öl som hamnar i mätglaset. SG: 1.010 - något lägre än väntat, men brett gillar ju dextriner. Doften består som förväntat av sura körsbär och mild funk - men här dyker även kanel, nejlika och lite choklad upp i bakgrunden. Är det möjligen ekkuberna som bidrar med kryddigheten? Bortser man från att denna öl ej är sur påminner den lite om Liefmans Glühkriek i doften för tillfället.

Smaken drar även den mot juliga kryddor med något mindre körsbär än doften antydde. Lite alkohol lyser igenom men inte oroväckande mycket med tanke på att den nu ligger på 8,5%. Detta skulle kunna bli en trevlig julöl om de nuvarande smakerna håller sig kvar under lagringstiden. Eken behöver dock mer tid för att bidra med de vanilj- och kolatoner jag är ute efter. På återseende om ett par månader.

2015-03-21: Tog ut 7,5L till blandningsexperiment "Grantorp Cuvée II" (inlägg kommer).

2015-03-22: Flaskade 10L. Ölen har långsamt fortsatt att jäsa. FG: 1.001. Något starkare än beräknat och önskat. Slutgiltig alkoholstyrka blir 9,6%.

Provsmakning: Drie Obscura

Efter en tids bloggpaus är det nu dags för provsmakning av en öl som bryggdes för drygt 1½ år sedan. Ölen går under namnet Drie Obscura och är primärjäst med en brettanomyces-stam från det belgiska bryggeriet Drie Fonteinen. Därefter har den sekundärjäst i ca. 14 månader med bottensatser från Drie Fonteinens geuze och avslutningsvis torrhumlats med galaxy, amarillo och cascade. Alkoholstyrkan landade på 7,4%.

Utseende

Ölen har en kristallklar, gyllene färg och påminner i mångt och mycket om en lageröl. En hyfsad skumkrona lägger sig till rätta i glaset, men "fräser" snabbt bort.

Doft
Doften domineras av övermogna äpplen, syrliga bär, citrusfrukt och gammal källare. En ganska elegant brett-funk är framträdande och skvallrar om vad det rör sig om för slags öl, men den tar inte överhanden. Ölen har en ganska söt, äpplig ton, men man hittar även drag av tropisk frukt, vitt vin och jordgubbar om man sniffar seriöst.

Smak
Smaken brakar loss med syrliga äpplen, grapefrukt och en trevlig funk. Det är lagom komplext och om jag får säga det själv - riktigt gott! Avslutningen är torr och syrlig vilket förstärker grapefruktstendenserna ytterligare. En mild, brödig maltsmak dyker också upp i eftersmaken. Hade det inte varit för den relativt höga syranivån hade det nästan kunnat röra sig om ett mousserande vitt vin.

Virvlar man upp bottensatsen och häller i glaset ändrar ölen karaktär och tuffar till sig lite. Funken tar nu större plats och det dyker även upp mer tropiska toner som troligen kommer från humlen. Båda "varianterna" är goda på sitt sätt.

Övrigt
Det här är nog den hembryggda öl som jag är mest nöjd med hittills - jag hittar inga direkta fel på den. Skulle jag ändra på något så är det möjligen alkoholstyrkan, som gärna hade fått vara nere på 6% eller lägre.

Nu var det ett tag sedan denna flaskades och det mesta av humlefräschören är förstås borta vid det här laget. Jästen och bakterierna har dock inga problem att skapa komplexa, tropiska och fruktiga smaker på egen hand. Det tiden tar bort av humlen får man tillbaka av småkrypen i en finare, men mer nedtonad form.

I skrivande stund har det bryggts en ny, större sats baserat på ett snarlikt recept (inlägg kommer). Den versionen kommer troligen att landa på mellan 5 och 6% och målsättningen är att det ska bli nästa års sommaröl.